2011

Klockan är 23:55. Folk börjar komma ut ur sina olika festlokaler. Vissa går lite ostadigare, sjunger lite högre och verkar vara lite gladare än andra. Någon form av förväntan ligger i luften.
    Även om jag inte tycker att nyår egentligen är något speciellt så kan jag inte ignorera det speciella i att lite för många, lite för dåligt klädda, lite för berusade människor samlas utomhus i -10 beväpnade med sprängmedel. 
    Alla väntar på att klockan ska slå 00:00 så man får börja infria de löften som givits om ett bättre, sundare liv. Vända blad och den här gången ska man göra allt rätt. Besvikelser, misslyckanden och tillkortakommanden är bara så 2010.

Första månaden av 2011 är snart slut och insikten om att man kanske inte kommer göra allt rätt i år heller har nog kommit krypande hos de flesta. Varje år denna vetskap att bara för att årtalet ändras så innebär det inte att vi ändras per automatik.
    2011 är ett år jag ser fram emot med förväntan (i vanlig ordning). Jag slutade med nyårslöften för länge sen. Det kändes alltid lite för stort, lite för ambititiöst. Som att springa upp på prispallen medans man ännu stod i startfållan.
    Mitt mål är vardagen och resan dit har redan startat. Att uppskatta det vissa människor kallar tristess, finna nöje i det som kallas ekkorhjul. Inte gå väntande på världsomvälvande händelser och inte bli otålig då dessa händelser låter vänta på sig. Lyckan finns i vardagen, glädjen finns i en kopp kaffe och morgontidningen. En glädje så enkel att vi kan packa ner vårt den i Ica's kundvagnar. Typisk svensk Ikea-glädje, "bara sätt ihop och skruva".
    Slutdestinationen är klar och målet är vägen dit. Jag kommer säkert misslyckas flera gånger, men det gör inget. För det känns rätt.

Kommentarer
Postat av: Cia

Det var klokt och läsvärt! Tack för den ;)

2011-01-23 @ 20:28:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0